Människan och staden- fyra forskares tankar om ”socio-spatial dialektik”

Efter tre års hårda studier på Stockholms universitet kan jag nu titulera mig som samhällsplanerare. Under studietiden har jag fått lära mig många begrepp och ett av de som jag funnit mest intressant är ”socio-spatial dialektik”.

Forskningsperspektivet på socio-spatial dialektik, även kallad urbansociologi, är förhållandet mellan människa och miljö, vilket först började att uppmärksammas i västvärlden under postindustrialismen. Senare utvecklades forskningsfältet av Chicagoskolan, en samling av urbansociologiska idéer, som hade sin blomstring under 1930-talet. Idag har urbansociologin kommit att bli en erkänd del av det akademiska fältet. Forskningen om hur den byggda miljön påverkar människan har utmynnat i två skilda vetenskapliga linjer, här benämnda som estetisk respektive social arkitektur. Den estetiska fokusera på miljöns ytliga egenskaper och vilka känslor det förmedlar, medan den sociala riktar in sig på områdets funktioner. Den sociala arkitekturen grundar sig på iakttagelser av hur människor påverkas och agerar i olika fysiska miljöer.

Här följer några fyra teoretiker som jag tycker bidragit till att utveckla urbansociologin:

Jane Jacobs (1916-2006) 

I boken The Death and Life of Great American Cities riktar Jacobs en kraftfull kritik mot den moderna stadsplaneringen. Hon hävdar att funktionsuppdelningen, med sina skilda arbetar- och bostadsområden, skapar mindre framgångsrika platser i städerna. Det moderna planeringsidealet är enligt Jacobs strikt och planerat efter bilismen, istället för stadens medborgare. För att undgå problematiken med den uppdelade staden argumenterar hon för en kvarterstad med ett ”stökigt” intryck, vilket hon menar kommer generera mer folkliv. Planeringen ska utgå ifrån fotgängarnas perspektiv, då det är genom dem det sociala livet utspelar sig på stadens offentliga gator och torg.

Donald Appleyard (1928–1982)

Appleyard, var verksam under 1900-talet som författare och lärare inom arkitektur och samhällsplanering i staten Kalifornien. Appleyard kom att fokusera på det sociala livet på stadens gator och har bland annat skrivit boken Public Streets for Public Use, utgiven år 1987. I sin bok argumenterar han för gångtrafikanternas användning av gatorna och de offentliga rummen. Han kommer fram till att gatorna tillhör allmänheten och att de livligaste stråken är de som erbjuder en mix av olika aktiviteter. Det är av betydelse att människor i olika typer av klass- och ålderstillhörighet lockas till gatorna, för att uppnå en social balans.

Jan Gehl (1936-)

Gehl är ytterligare en av de mest omlästa författarna inom social stadsplanering. Gehl, som fokuserar på staden ur ett fotgängarperspektiv, är en dansk professor i arkitektur och har publicerat boken Cities for People. Han anser, i likhet med ovanstående, att det är gator och offentliga torg som är katalysatorerna i det sociala livet. I sin forskning når han slutsatsen att det finns tre olika aktivitetstyper som behövs för att socialt liv ska uppstå; nödvändiga, valfria samt sociala aktiviteter.

William Whyte (1917–1999)

En annan framstående urbanteoretiker är Whyte, också verksam under 1900-talet. Whyte var en amerikansk sociolog och författare. Ett av hans mer kända verk är The Social Life of Small Urban Spaces, publicerad år 1980. Whyte diskuterar också i likhet med Appleyard att olika sorter aktiviteter i olika tempon är grunden för ett rikt socialt liv på stadens gator. Det krävs dock, enligt honom, att det finns en balans mellan privata och halvprivata områden. Dessutom kom han fram till att öppna oanvända ytor, inte ska placeras i anslutning till de offentliga gatorna. De riskerar att bilda barriärer som trycker undan livligheten från platsen. Istället föreslår han att gatorna ska dekoreras med sittvänliga aktiviteter, då dessa bidrar till att befolka området.

Jaana Eberkvist, VD-assistent på Samhällsbyggarna

Jaana studerar sitt sista år på samhällsplanerarprogrammet på Stockholms universitet och tar sin examen till våren 2018. Utbildningen har hon valt att rikta in mot statistik och miljö, vilket hon även har ett stort intresse för. Jaanas vision är en hållbar samhällsplanering och en utveckling mot en funktionell stad där medborgarna sätts i fokus. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *