Nu har det gått knappt ett år sedan jag tackade ja till tjänsten som generalsekreterare på Mattecentrum och jag har många gånger fått frågan om varför jag valde att lämna miljö – och hållbarhetssektorn som ligger mig så varmt om hjärtat. Svaret på frågan är att jag aldrig har lämnat den. Avståndet mellan hållbarhet/miljö och matematik är kortare än vad många tror, och matematiken är snarare en förutsättning för en bättre samhällsutveckling.
Nyttjandet av våra naturresurser har pågått sedan mänsklighetens början. Det finns ett stort behov av förståelse för att miljöförstöring kommer från överanvändning och missbruk av våra naturresurser. På grund av den befolkningsexplosion och det utnyttjandet av stora mängder av jordens dyrbara resurser, har miljöförstöringen nått alarmerande proportioner? Men just därför är viktigt att utveckla nya system, metoder och tekniker för människor att leva mer hållbart. Det behövs fler som involverar sig i de naturvetenskapliga verksamheterna av att återställa den naturliga balansen i naturen efter våra ingrepp och naturresurstagande.
Det behövs helt enkelt fler som är duktiga på matematik.
Det behövs helt enkelt fler som är duktiga på matematik.
Miljön och det hållbara samhället kräver såväl den vetenskapliga, matematiska och tekniska kunskapen för att kunna identifiera, konstruera, bygga och driva de system som gör det moderna samhället möjligt. Det miljötekniska fältet kräver utöver de rent matematiska kunskaperna även matematikgrundade ämnen som datavetenskap, fysik, kemi och konstruktion som tvärvetenskapligt blandas med en rad andra discipliner som biologi, nationalekonomi, ekologi, och folkhälsa. Till exempel finns miljöingenjörer, den yrkesgrupp som identifierar och skapar designlösningar för miljöproblem. De övervakar kvaliteten på mark, luft och vatten och utvecklar nya och förbättrade sätt att skydda miljön. Det kan handla om rent dricksvatten, behandling av avfall, upprätthållandet av luftkvaliteten, kontrollering av saneringsplatser för spill samt vattenföroreningar.
Atmosfäriskt ozon och klimatförändringarna till följd av ökade utsläpp av växthusgaser hotar världens ekosystem, och andra luftföroreningar (ex. svavel, kväve – och kolmonoxid från bilar, industri och bostäder) skadar vår hälsa och miljö. För att lösa detta krävs matematiska modeller för att förstå föroreningarnas transport och påverkan i miljön och designen av åtgärderna. Katalysatorn i bilar är ett exempel. Där använder man metallkatalysatorer för att minska kväveoxider genom oxidation av kolväten och kolmonoxid från avgaserna. De tekniker som gjorts för att minska utsläpp genom modifieringar av motorer och bränslesystem är matematik – ofta framtagna av miljöingenjörer.
Ytterligare exempel på hur matematiken hjälper miljön är ABB:s rökgasanalyssystem. I det framtagna miljösystemet omvandlas rådata till användbara uppgifter som mäter utsläppen från pannorna för att uppfylla dels generella miljökrav, dels speciella villkor som anges i olika verksamheters miljötillstånd.
Analyssystemet rapporterar sedan utsläpp av bland annat kväveoxider, svaveldioxid, stoft och kolmonoxid regelbundet till kommunerna. Matematik rakt igenom – från modeller till analyser och system.
Även byggbranschen kryllar av matematiker! Hos NCC arbetar man till exempel med att innehållsdeklarera material för att minimera farliga kemikalier, beräkningar för att bygga CO2-fria byggnader, och utöver det räknas det på vatteneffektivisering, cirkulära flöden samt diverse lösningar för att hålla energiförbrukningen nere.
Vårt samhälle har blivit alltmer beroende av farliga material i vardagen, från bensin i våra bilar till kemikaliskt farliga plaster. Hanteringen av farliga material, och allt ifrån förorening vid källan, behandling och bortskaffandet av farligt avfall kräver någon form av matematik.
En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta bygga ett hållbart samhälle vilar således i händerna på matematiken! Jag ser det därför som något högst naturligt att försöka stimulera och påverka dagens barn och ungdomar till att se matematiken som ett verktyg till att förändra världen till något bättre, istället som idag för något som är svårt och utan sammanhang i samhället.
Jag har således inte lämnat de viktiga miljöfrågorna. Jag har bara räknat ut att matematiken är en viktig del utav dem!
Karolina Lisslö, Generalsekreterare Mattecentrum
Jag delar fullständigt dina tankar om matematisk kompetens som möjlighet för att medvetet möta hållbarhetsfrågor och finna lösningar.
I denna målbild finner jag två utmaningar som kantar min lärargärning:
1. Synliggöra hållbarhetsfrågor i matematisk problemlösning.
2. Didaktiskt kommunicera matematikens roll för yrkesliv och medborgerlig kompetens
Att medvetandegöra kompetensen mathemacy är gigantiskt viktigt i vårt bildningsuppdrag.
/Åke Hestner
Jag kommenterar att rädla världen.