Projekt är ett allt mer vanligt förekommande sätt att organisera verksamhet på. Samtidigt som projekt som organisationsform sprider sig inom och mellan privat, offentlig, ideell och idéburen verksamhet utvecklas ständigt projektpraktiken. Projekt ”görs” inte på samma sätt idag som det ”gjordes” tidigare. Mycket är givetvis sig likt men en del har förändrats. Hur lyder då receptet för ett framgångsrikt projekt år 2017?
Projekt är inte något som objektivt ”finns” utan projekt skapas och omskapas hela tiden av oss människor genom det vi gör (det vi säger, skriver, beslutar etc.). Projekt är alltså socialt konstruerade. Att projekt är socialt konstruerade innebär att vi har möjlighet att ifrågasätta förgivet tagna sanningar och omskapa det projekt står för, vad projekt förväntas bidra med, vad som anses viktigt i projekt, vilka som förväntas medverka och varför.
Måltriangeln, kritiska linjen och WBS:en är tre klassiska begrepp som, trots att de har många år på nacken, fortfarande används för att tydliggöra projektmålet, flaskhalsar i processen och strukturell uppdelning. Andra begrepp som används är de klassiska projektrollerna beställare, resursägare, projektledare och projektmedlem. Medan beställaren och resursägaren utgör den styrande funktionen utgör projektledaren den ledande funktionen och projektmedlemmarna den operativa funktionen. Dessa begrepp, liksom många andra begrepp som förekommer i den klassiska projektledningsläran och som vi kan läsa om i många handböcker, betonar struktur och hierarki. Tanken är att genom ett fördefinierat mål, en optimerad process, en uppdelning av helheten i avgränsade delar samt en tydlig makthierarki, säkerställa genomförandet av framgångsrika projekt.
Detta klassiska recept på framgångsrika projekt har allt mer kommit att ifrågasättas under senare år. Det märks t.ex. genom att andra begrepp kommit att användas allt oftare i projektpraktiken. I det vardagliga ”görandet” (det vi säger, skriver och beslutar etc.) används allt oftare begrepp som agil, visuell planering, samverkan, BIM-koordinator, projektlogistiker och samverkansledare. Dessa begrepp betonar inte i första hand struktur och hierarki utan integration och delaktighet.
Framgångsreceptet – vad som uppfattas vara betydelsefullt för framgångsrika projekt – skapas och omskapas alltså hela tiden och kan ses som en anpassning till samtidens utmaningar och möjligheter. År 2017 indikerar receptet att integration och delaktighet är betydelsefulla ingredienser för framgångsrika projekt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ifrågasättandet av förgivet tagna sanningar inte bara är vår möjlighet – utan också vår skyldighet. Det gäller inte minst för oss som utbildar och forskar.
Tina Karrbom Gustavsson, docent, KTH