”1 miljon paket i veckan inkommer till Arlanda från Kina.” ”Nytt försäljningsrekord under Black Friday.” ”Kris för de svenska stadskärnorna.” Det är enkelt att hitta rubriker som säger att E-handeln äter upp den fysiska svenska handelsmarknaden. Lyssnar man till den allt eskalerade debatten om E-handeln får man lätt intrycket att snart sker hälften av vår handelskonsumtion på nätet, men stämmer verkligen den bilden?
Varje år vid den här tiden av året möts vi av rubriker om att julklappshandeln slagit nya rekord. I nästa andetag sägs det att E-handeln hotar den traditionella svenska detaljhandeln. Det är en tavla med två ansikten som målas upp, bilden av E-handeln är mer komplex än vad man först kan tro.
Det statistiken visar är att tillväxten starkast sker i E-handelssegmentet men att detaljhandeln, även utan E-handeln, går starkt. E-handelns marknadspenetration inom sällanvaruköp (beklädnad, hemutrustning, sport & fritid) gått från 2 % 2005 till dagens nivåer på 13 %. Det är många experter som menar att den siffran bara kommer att öka, närmst exponentiellt under de kommande 10-15 åren. Jag är däremot mer skeptisk, att några handelssegment skulle ha en E-handelspenetration på mer än 50 % är enligt mig alltför optimistiskt. Det vi har sett är att det verkar finnas ett glastak för penetrationen omkring 30 %. Därefter verkar kostnaderna för att för att öka marknadsandelar vara så höga att det mer handlar om att bevara den nivån. Det talar för en framtid där E-handeln ökar och tar större marknadsandelar men att det stannar av kring 30 %.
För att dessa nivåer ens ska vara möjliga att nå krävs det att någon av de riktigt stora aktörerna tar sig an den svenska marknaden. En indikation på att en ny våg kan vara på väg är att E-handelsjätten Amazon nu har riktat sina kommersiella ögon på Sverige.
Det finns också ett samband mellan ålder och E-handel där en tydlig skärningspunkt går omkring 50 års-strecket. Bland de yngre så E-handlar 75-80 % regelbundet medan motsvarande siffra för femtioplussare är under 50 %. E-handeln har en utmaning att även regelbundet nå denna köpstarka grupp.
Den kanske allra största punkten som kan ta E-handeln till nya höjder är om även dagligvaruhandeln flyttar ut online. Idag sker endast 2 % via E-handel och i ett segment som omsätter över 300 miljarder kronor årligen finns här en stor potential.
För att konkludera är det optimistiskt att tro att E-handeln av egen kraft kan fortsätta ha en organisk tillväxttakt i samma takt som de senaste åren. Det är troligast E-handeln når en platå runt 30 % i sällanvaruköp och betydligt lägre för dagligvaror.
Fortsätter vi att titta in i kristallkulan så kommer kommersiella höjdpunkter som Black Friday slå nya rekord, även Singels Day, den nya kommersiella högtiden från Asien, lär växa och nå en allt bredare konsumentgrupp. Dock inte på den fysiska handels bekostnad, då även den ser ut att ha fortsatt uppgång. Människor har historiskt och verkar även i framtiden ha en vilja om att gå till staden. E-handeln bör ses som ett ytterligare sätt som konsumenter kan konsumera och inte som ett konkurrerande sätt. Fler kanaler som köpkraften kan strömma in igenom helt enkelt. För även om E-handeln växer och ser ut att hota så kommer den fysiska handeln dominera och vara det konsumenterna själva helst väljer.
Oscar Paulsson, Fastighetsanalytiker på WSP
