Boverket (rapport 2018:23) föreslår en klimatdeklarationslag för nyproduktion av byggnader. Förslaget är ute på remiss och svar ska vara inne senast 15 december.
För en byggherre att kunna ställa krav på klimatpåverkan är efterfrågat. Det är en av de viktigaste slutsatserna i Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg- och anläggningssektorn och det är välkommet att Boverket fått i uppdrag att titta på frågan. Branschen gör nu ett idogt arbete för att ta fram och enas om hur klimatkrav kan ställas i upphandling och i entreprenadavtal.
Sektorn bidrar med ca 18 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Boverket ligger därför rätt i tiden med sitt förslag, men förslaget är samtidigt bekymmersamt av flera skäl. Skäl som jag menar starkt talar för att en klimatdeklarationslag enligt förslaget inte bör införas.
Förslaget är helt enkelt inte moget. Utöver att vi i dag inte har tillräckligt med ingångsdata för att producera deklarationer av tillräcklig precision (det finns inte tillräckligt med EPD:er) vill jag lyfta fram två huvudskäl varför förslaget dessvärre är missriktat och långt ifrån moget.
För det första motiverar Boverket införandet av lagkrav med att man vill ”öka medvetenheten och kunskapen”. Det finns således vare sig gränsvärden för klimatpåverkan eller användningsområde för klimatdeklarationer i förslaget. Enligt mig är det ett mycket oortodoxt tillvägagångssätt. Att föreslå lagkrav utan att ha vare sig kravnivå eller tillämpning klar för sig är ett nytt grepp från Boverket. Frågan är om det är rätt grepp. Författningsskrivningshantverket ska, enligt mig, inte behandlas på detta vis. Genomgripande lagkrav ska inte tas till enkom för att Boverket vill att branschen ska lära sig något. Lagstiftningsverktyget måste vara reserverat för ett mer precist syfte och med en klar bild av som ska uppnås. Ett kollektivt lärande är inte ett tillräckligt motiv.
För det andra omfattar Boverksförslaget endast klimatdeklaration av byggskedet (A1-A5 enligt SS-EN 15978). Det betyder att det för fastighetsägare viktiga användningsskedet inte ska tas med i klimatdeklarationerna. Ska det göras en livscykelanalys måste en byggnads alla skeden tas med, annars förtas mycket av analysen. Det är också uppenbart att klimatdeklaration av endast byggskedet skulle vara långt ifrån teknikneutralt.
När branschen nu skriker efter metoder att ställa klimatkrav kan det rent av vara skadligt om Boverket får som de vill. Ett lagkrav på klimatdeklarationer utan satta kravnivåer eller ändamål (utöver att ”lära sig”) och som dessutom inte är teknikneutrala skulle kunna leda in branschen på fel väg.
Som företrädare för långsiktigt förvaltande fastighetsägare är jag såklart glad över att vi äntligen tittar på klimatpåverkan under byggskedet men samtidigt är jag på riktigt bekymrad eftersom Boverksförslaget innebär ett ensidigt fokus på byggskedet. Självklart ska man titta på hela livscykeln. Strävan efter att få bra klimatdeklaration för byggskedet kommer troligen ske på bekostnad av förvaltningsskedet.
Förslaget måste helt enkelt tillbaka till ritbordet. Sveriges klimatarbete är inte betjänta av ett halvfärdigt förslag utan vare sig mål eller syfte. Jag föreslår att regeringen tydligt aviserar att ett visst år så avser man att införa gränsvärden för klimatpåverkan och att deklarationer då ska göras av en byggnads hela livscykel. Tills dess bör Boverket rikta sina ansträngningar för att se till att det finns såväl fler EPDs som trovärdiga och accepterade generiska data att använda.
Vi har en enorm utmaning framför oss och samtidigt en stor potential för att uppnå en fossilfri och konkurrenskraftig bransch. Säg därför NEJ till Boverkets förslag i dess nuvarande form och kräv mer. Det som behövs är en tydligt utpekad väg och en helhetslösning för att kunna ställa klimatkrav för minskad klimatpåverkan.
Rikard Silverfur
Chef Hållbarhet & Utveckling
Fastighetsägarna Sverige
Photo by Joel Filipe on Unsplash