Knappast någon kan ha missat budskapet i skolstrejken för klimatet, med långt över en miljon människor på över 2000 ställen i 125 länder. Vi som var där ger alla samma bild; det finns ett före och ett efter den 15 mars 2019. Alla som deltog kommer inte att bli klimataktivister, men vi har nått en kritisk massa som inte längre går att ignorera. Det har satts en – fullständigt korrekt och oerhört viktig – bild av att det som gjorts hittills inte räcker.
Det parti eller det företag som vill slå sig till ro med ”välj oss så blir det bra” har skoningslöst klätts av; här finns skillnader på marginalen snarare än den grundläggande omställning som klimatet behöver. Vi som återkommande lyft fram positiva exempel får oss en viktig tankeställare; är vi med att legitimera det som faktiskt inte duger?
Generation Greta är snart på väg ut i arbetslivet, och arbetsgivare bör av ren självbevarelsedrift ta sig en rejäl funderare på var de kan förväntas vilja jobba någonstans. Med en åldrande befolkning både i Sverige och Europa, med stora uppgifter framför oss och brist på arbetskraft i nästan alla sektorer och i nästan hela vårt land, blir det viktigare än någonsin att vara en attraktiv arbetsgivare.
Signalen från Generation Greta och en miljon skolstrejkande ungdomar är tydlig; det är inte tjockleken på lönekuvertet som kommer att avgöra om vi tackar ja till erbjudandet. Gamla löneförmåner som förmånsbilar, resor i tjänsten eller att ständigt ha den senaste mobilen är snarare avskräckande än lockande. Är man inte en del av klimatlösningen, kommer man inte på fråga – det uttrycks också rent konkret så i Studentmanifestet för klimatet som spridit sig från de franska elituniversiteten till de svenska universiteten och högskolorna.
Generation Greta vänder upp och ner på hela den ekonomiska kalkylen för klimatarbetet, som redan var på god väg att kantra i och med att förnybart, effektivt, cirkulärt och delat ofta är mer lönsamt än fossilt, slösande, linjärt och ägandebaserat. Merkostnaden för en grundläggande klimatomställning är förstås mindre än förlusten om en hel generation både ratar dina produkter och vägrar arbeta hos dig.
Organisationen av en arbetsplats ser också annorlunda ut när skolstrejkarna ska förmås vilja jobba hos oss. Vi har vant oss vid ”generation me”, millennials som tycks fokusera mycket på att förverkliga sig själv och som passar bättre i något annat än den traditionella hierarkin. För klimatstrejkarna är inte självförverkligandet i fokus, utan en effektiv måluppfyllelse av det som avgör om det finns en dräglig framtid eller inte. Har man som omyndig utsatt sig för att få ogiltig frånvaro för att stå upp för en fråga man tror på, beter man sig troligen lika resolut och konsekvent som myndig – ett fackförbund som vill vara relevant för Generation Greta fokuserar framtida strejkrätt på det gemensamma bästa, inte individens.
Det finns ett före och efter den 15 mars 2019, för klimatet men också för alla arbetsplatser, partier, företag och fackförbund.
Mattias Goldmann, Vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores