Moder jord infinner sig idag i en typ av tvångsäktenskap med vår bygg- och fastighetsbransch. En relation där den ena föder och den andra tär. En relation som vi vanligtvis skulle förkasta, men där vi i vårt fall luras av den hycklande varelse som vi skapat. Som lovordar sig om sin förträfflighet för allt och alla, men tänker, säger och gör uppenbarligen tre helt olika saker. Speciellt när det gäller hållbarhet.
Vår bransch älskar att slå på den stora trumman och pratar ibland som om man vore välsignad av GUD, där: (g)lobalisering, (u)rbanisering och (d)igitalisering ses som den frälsning vi alla behöver och ska få. Vi viftar gärna runt med GUD, drar in massvis med kapital för GUD, välsignar vår relation till moder jord med GUD, men ändå syns GUD inte till.
Detta har jag vittnat om i mina hållbarhetsroller inom bygg- och fastighetsbranschen och det bevisade SB insight i sin kartläggning ”Sustainable brand index B2B 2019” där de rankar branschers kunskap kring hållbarhet. Kartläggningen visade att bland 600 inköpsansvariga i företag med 40-500 anställda så har inget hänt de senaste 3 åren i fastighetsbranschen när det kommer till kunskap kring hållbarhet i värdekedjan[1].
Samtidigt är fastighetsbranschen, som beställare och som ägare av det fysiska rummet, den enskilt viktigaste aktören när det kommer till städers hållbara utveckling eller avveckling. Vi har i ett decennium toppat börsen med årliga rekord och höjda utdelningar. Där man faktiskt kan se utdelningarna som en indikation på att det inte finns något mer att göra i verksamheten med pengarna. Det man säger är att det räcker där. Att våra bolag har gjort sitt. Vi är redan hållbara och våra ägare förtjänar sina utdelningar mer än det värde man kan skapa genom att återinvestera pengarna här och nu. Nästan att man vill kalla det för en ”hederskultur” i att driva ”buisness as usual” längst. Där man tror att man ska kunna rädda världen genom att tjäna pengar, istället för att tjäna pengar på att faktiskt rädda världen.
Några exempel:
Vi menar på att vi är innovativa och rationella, men bygger samtidigt in fel motsvarande 83 – 111 miljarder kronor om året enligt boverket i våra nybyggen[2]. Vi slår oss själva för bröstet kring social hållbarhet samtidigt som den akuta hemlösheten ökat det senaste decenniet. Vi driver på för att se mer marknad och färre regleringar till den grad att bostadsministern (MP) Per Bolund nu menar på att vi behöver minska våra riksintressen i antal och till ytan för att underlätta för bostadsbyggandet[3]. Allt detta samtidigt som lägenheter står tomma för att folk inte kan efterfråga dem.
Så nej, vi behöver ingen GUD, vi behöver se bortom våra extrema ekonomiska ideologier som verkar göra allt förutom att faktiskt hushålla med moder jords resurser. Vi måste bryta tvångsäktenskapet och inse att den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas och att det är i det befintliga beståndet vi hittar ytorna vi behöver för att lösa samhällets verkliga problem.
Ta bara en titt på hur mycket ditt kontor används, så förstår du nog vad jag menar.
Mer om Robin
- Hållbarhetschef på IHUS och driver proptech plattformen Vakansa med visionen att främja en hållbar stadsutveckling genom att effektivisera användandet av det befintliga beståndet.
- Medförfattare i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) nysläppta rapport ”Resurseffektiva lokaler i Sverige – Lokaldelning som norm”[4]
- Medlem i Merc Talangnätverk sedan 2017, fastighetsbranschens främsta talangnätverk där unga talanger erbjuds en plattform för att träffas, utbyta erfarenheter och skapa långsiktiga samarbeten.
[1]https://fastighetsnytt.se/2020/01/ny-ranking-fastighetsbranschen-ater-i-botten/?hilite=%27sb%27%2C%27insight%27
[2]https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/kartlaggning-av-fel-brister-och-skador-inom-byggsektorn.pdf
[3]https://arkitekten.se/nyheter/regeringen-vill-kraftigt-minska-antalet-riksintressen/?fbclid=IwAR2Bu_DvbelZGKa1dmIjflT-i8JMJnDEXS7TrmQLrmKKI5ncVrCc93vs02Y
[4]https://www.iva.se/publicerat/okad-lokaldelning-nyckel-till-resurseffektiv-bygg–och-fastighetssektor-menar-iva-rapport/
Foto: Alexander Abero / Unsplash