Mina val av utbildning
Min jägmästarutbildning sammanhänger med att en morbror till mig föreslog i mina tidiga tonår att utbilda mig till jägmästare – ett råd som jag fullföljde. När jag avslutat mina studier vid Skogshög-skolan var det svårt att få jobb men jag lyckades bli anställd vid lantmäteriet, där mina arbetsuppgifter blev skogsvärdering vid Sollerö laga skifte.
Mina första yrkesår
Jag fortsatte med skogsvärdering vid laga skiften och omarronderingar under ca tio år. Vid mitten av 1970-talet insåg jag att jag behövde förbättra min kompetens i fastighetsjuridik, om jag ville fortsätta vid Lantmäteriet. Därför genomförde jag under två år fastighetsjuridiska studier vid KTH. Därigenom fick jag behörighet att tjänstgöra som förrättningslantmätare vid laga skiften och omarronderingar.
Omarronderingsverksamheten lockade
Under mina första år i lantmäteriet kunde jag konstatera vilka stora förbättringar av fastighetsförhåll-andena som laga skiften/omarronderingar medförde. Därför tog jag det som en utmaning att själv medverka i detta reformarbete. Jag insåg naturligtvis att detta reformarbete var mycket krävande som skulle innebära omfattande medlings- och förhandlingsarbete med de ända upp till flera tusen markägare som kunde ingår en enda omarronderingsförrrättning.
Kort historik om omarronderingen och det särskilda med Dalarna
Historiskt har jordreformer genomförts i Sverige sedan mitten av 1700-talet och berört huvuddelen av landet. I Dalarna har reformarbetet behövt upprepas p g a arvstraditionerna hos dalkarlar och dalkullor. De goda resultat som åstadkoms genom storskiftet under 1800-talet raserades efter några generationer och aktualiserade fortsatt reformarbete. Man kan med fog påstå att omarrondering i Dalarna är en ”never ending story”. Efter att 1926 års jorddelningslaginförts, genomfördes under de följande 50 åren provskiften och laga skiften inom framförallt Siljansbygden. Det visade sig snart nödvändigt att införa en särlagstiftning, 1932 års Dalalag, för att förfoga över ett ändamålsenligt instrument för genomförandet av laga skiftena. Projektens storlek varierade mellan 1 500 och 42 000 ha och kom att beröra ca 230 000 ha.
Efter tillkomsten av 1972 års fastighetsbildningslag (FBL) har reformarbetet fortsatt. I de svårt ägosplittrade områdena har omarronderingar genomförts och pågår fortfarande. Hittills har omarronderingarna omfattat ca 250 000 ha, men ännu återstår ca 400 000 ha som är i stort behov av arronderingsförbättringar.
Jag har i en särskild artikel beskrivit omarronderingen mera i detalj.
Praktiska exempel som jag löst i förrättningar
Under alla år som jag medverkat i laga skiften och omarronderingar har jag haft som målsättning att uppnå största möjliga acceptans bland markägarna för den radikala förändring av fastighetsför-hållandena som en omarrondering medför. Utan en sådan acceptans skulle konsekvensen bli omfattande överklagningar till domstol. Jag kan efter flera decenniers omarronderingsarbete konstatera att överklagningsfrekvensen är mycket låg vilket känns mycket tillfredsställande. Ändå har jag arbetat med speciella fall som krävt maximalt medlings- och förhandlingsarbete för att uppnå markägarnas acceptans och godkännande av exempelvis ett skiftesplaneförslag eller ett förslaget till ersättnings-beslut. Därför har markägarna getts tillfälle att granska dessa förslag under ett antal veckor och vid behov framföra anmärkningar mot förslagen. Denna process har känts mycket meningsfull och gett oss på Lantmäteriet tillfälle till en bra dialog med markägarna.
Mina utlandsuppdrag
Ända sedan mitten 1960-talet och fram till 2006 har jag medverkat i olika utlandsprojekt. Mitt första utlandsprojekt var ett FAO-projekt i Nicaragua, där min medverkan gällde skogsinventering och kartläggning. Under 1970-talet medverkade jag med konsultarbete i Nicaragua och Costa Rica med skogsinventering. Under 1990-talet medverkade jag i Guatemala med ett övergripande strukturprojekt med att förbättra ägoförhållandena för de rättslösa invånarna i Guatemala. Mitt sista utlandsuppdrag gällde ett pilotprojekt finansierat av EU i Rumänien, som innebar en radikal jordreform i områden som var extremt ägosplittrade i Rumänien. Projektet skulle även ge vägledning för en fortsatt landsomfattande jordreform i Rumänien. Av olika orsaker har en sådan jordreform ännu inte påbörjats.
Sammantagna erfarenheter och tankar om framtiden.
Efter att ha arbetat professionellt med laga skiftes- och omarronderingsverksamheten under drygt 40 år är det naturligtvis många intryck och upplevelser som jag varit med om. Det som betytt mycket är alla kontakter med markägarna som varit både positiva i de flesta fall och negativa i ett fåtal fall. Jag har haft förrättningar som berört ca 15 000 markägare. Under denna period har det skett en omfattande teknik- och metodutveckling beträffande fastighetsvärdering och datautveckling som betytt mycket för verksamheten.
Det reformarbete som utförts genom Laga skiften och Omarronderingar under ca 90 år har bara hunnit halvvägs i Dalarna och mycket arbete återstår. Av denna artikel framgår att omarrondering med stöd av fastighetsbildningslagen är mera rationell än laga skifte enligt jorddelningslagen. Radikala arronderingsåtgärder i Dalarnas storskiftesbygd är nödvändiga även i fortsättningen – frivilliga markbyten ger inte ett godtagbart resultat och är inte kostnadseffektiva. Ett framgångsrikt strukturarbete i framtiden behöver därför:
- Lantmäteripersonal och fastighetsvärderare med hög kompetens
- Tillräckliga ekonomiska bidrag och fortsatt stark politisk uppbackning
- Engagerat och handlingskraftigt partnerskap
- Fortsatt metodik- och kompetensutveckling
2020-04-09
m.backman@telia.com