Här kommer några funderingar över en besvärande kostnadsutveckling som bromsar bostadsmarknaden.
Regeringen har publicerat en intressant analys i sin SOU 2019:68 ”Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat”. Många av förslagen synes innebära en ökad flexibilitet och anpassning till marknadsförutsättningarna för olika typer av boende i olika delar av landet.
När tekniska egenskapskrav i större utsträckning lämnas åt bygglovsprocessen ser jag en del risker. Lokala anpassningar minskar förutsättningar för standardiserade lösningar och förutsägbarhet för aktörer som verkar över flera kommuner och också nationellt. I min värld innebär standardisering förutsägbarhet och mer kostnadseffektiva lösningar.
Statistik kan vara trubbig och kräver fördjupade analyser för att kunna omsättas i praktisk handling. Det ser ut som om det finns mer att göra för oss Samhällsbyggare när det gäller kostnadsutvecklingen. Diagrammet nedan från SOU 2019:68 visar tydligt på en långsiktig trend innebärande att bostadskonsumtionen tar en allt större andel av hushållens ekonomi.
Naturligtvis har byggandet idag många kvaliteter som missades när miljonprogrammets industriella byggande genomfördes. När efterfrågan på bostäder inte matchar utbud vad gäller kvalité och kostnader behöver branschen ta sig en funderare.
Med risk för att bli betraktad som gammal, vilket jag är, så fick de som gick på Väg- och Vatten KTH i början på 1970-talet ta del av en studie om kostnadseffektiv byggprocess. Optimum på kostnadseffektivitet låg på 200 bostäder per projekt. Hur ser det ut idag kan jag undra som inte sett någon liknande studie. En intressant iakttagelse finns att hämta ånyo från SCB nedan. Visserligen bara kostnadsutveckling för 2018/2019 och flerbostadshus men en bra utgångspunkt för ett resonemang.
Det som synes lite intressant är byggherre- samt omkostnaders stora andel av kostnadsmassan samt dess kostnadsutveckling. Även om det i byggherrekostnader ingår räntor som ökat betydligt mellan 2018 och 2019 så skulle det vara intressant att titta närmare på de nämnda kostnadsposterna.
I många täta städer har den goda marken redan bebyggts och tillkommande bebyggelses byggkostnader belastas med merkostnader som gör en jämförelse orättvis. Även om samhällets andel av marken minskar så finns det betydande arealer i samhällets ägo. I Stockholms Län finns det nästan 110 000 hektar, 220 000 fullstora fotbollsplaner, i samhällelig ägo enligt SCB. Mycken mark är redan bebyggd men inte allt och här kan samhällsintressen betyda mer än för den privata ägda marken. Liknande förhållanden synes finns i övriga delar av befolkningsrika landsdelar.
Glöm inte att anmäla er till sektionen för Hållbar utveckling, frukostseminarium den 21 april i Stockholm. Ämnet är Mobilitet i den täta staden och föranmälan krävs. Se länken nedan:
På seminariet får du träffa en cykelstrateg från Stockholm Stad och blivande Hälsopedagoger från GIH.
Ha det bra!
Samhällsbyggaren Olle
Foto: Pontus Ohlsson/Unsplash