I takt med klimatförändringens intensifiering, hotas det vi tar för givet av naturen. Vi lever i en tid av ökad sårbarhet där behovet av klimatanpassning blivit allt viktigare. Med en stark urbaniseringstrend världen över är det naturligt och nödvändigt att städer utvecklas och växer. Samtidigt kvarstår det faktum att vi som människor behöver fungerande natur och naturliga varandemiljöer för att trivas, leva och bo.
Inom stadsplanering blir det allt mer viktigt med kompletta beslutsprocesser för att kunna fatta genomtänkta och informerade beslut, som både understödjer god stadsutveckling och stärkta ekosystem.
Träd utgör en viktig del av städers gröninfrastruktur och bidrar till en rad essentiella ekosystemtjänster. T.ex. förbättrar träd luftkvalitén genom att ta upp föroreningar och filtrera partiklar, något som är fundamentalt då forskning visar att det enbart i Sverige årligen dör 1300 personer i förtid på grund av NOx-utsläpp från trafiken.
Träd nära fastigheter kan spara energikostnader genom skuggning och reduktion av vindens kyleffekt. Markens kapacitet att ta emot vatten ökar då träd kan hålla kvar vatten och sedan låta det avdunsta, vilket minskar behovet av dyra tekniska dagvattenhanteringslösningar. Samtidigt som träd reducerar koldioxidutsläpp genom lagring av kol har de förmågan att bidra till viktig klimatanpassning och minskad sårbarhet. Därtill finns det en mångfald av andra fördelar som estetiska och rekreativa värden, vilka har positiv inverkan på människors hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Träd utgör omgivningens permanenta element som verkar över generationer och är bärare av historia.
Städers utveckling kommer att fortsätta i snabb takt och ge hem åt miljontals människor. Då måste städerna även ge livskvalitet, eller hur?
I stadsplanering tas ständigt beslut och prioriteringar angående vad som ska behållas och tas bort. Den snabba förtätningstakten och fokus på bostäder riskerar dock att konkurrera med andra värden, ofta på grönytors och träds bekostnad. Trots att det är i ytorna runt bostäderna som livet och möten uppstår samt där de betydelsefulla, men oftast osynliga ekosystemtjänsterna finns. Av den anledningen är det viktigt att i stadsplanering ställa sig frågan: Vad är ett träd egentligen värt? Och hur kan värdet av träds ekosystemtjänster konkretiseras och kvantifieras i en kostnad-nytta-analys för att på så sätt beaktas i en beslutprocess för exploatering?
Den första frågan kan vara både enkel och samtidigt näst intill omöjlig att svara på. Det enkla tillvägagångssättet för att avgöra ett träd värde, som oftast används vid t.ex. olovlig avverkning eller när en skada uppstått, är att trädet är värt så mycket som det rent fysiskt skulle kosta att ersätta det. Det kan vara en värdefull metod i vissa sammanhang, dock missar metoden att ta in värdet på alla ovan nämnda ekosystemtjänster.
I USA har man emellertid genom programmet ”i-Tree” kommit långt med att uppskatta värdet av ekosystemtjänster, vilken baseras på många års forskning av The US Forest Service i samarbete med många andra forskare. Kortfattat syftar i-Tree till att räkna ut de besparingar träden ger samhället genom t.ex. energieffektivisering av fastigheter, rening och filtrering av luftföroreningar samt dess hälsoföredelar och fördröjning av dagvatten. i-Tree är bäst tillämpad i USA men exempel på framgångsrik tillämpning och användningsområden finns även i utlandet. I Toronto, Kanada, används i-Tree t.ex. för att bestämma stadens budget för trädplantering där även ekosystemtjänsters ekonomiska värde kvantifieras och inkluderas.
För att låta värdet av träd och dess ekosystemtjänster väga tyngre i beslutsprocesser är det viktigt att öka kunskapen och ”marknadsföra” alla dess fördelar. Idag kan ny teknik som GIS (ArcGIS, QGIS eller AutoCAD Map 3D), analysprogram som MATLAB, Geovista, Fragstats och DIVA-GIS eller datamanipuleringsprogram som FME, skapa möjligheter att konkretisera naturens fördelar, samt göra informationen pedagogisk och lättillgänglig för vidarespridning. Information kan till och med anpassas och skräddarsys till en särskild målgrupp på samma sätt som man gör segmenteringar inom marknadsföring.
Toronto är återigen ett bra exempel då de har använt i-Tree för att räkna ut vad de kan spara, exempelvis på undvikta sjukhuskostnader, genom att stärka stadens ekosystemtjänster. Forskning på t.ex. ålder, hälsa och inkomst, som egentligen tagits fram för andra syften och användningsområden, har i det här fallet används för att påvisa sambandet mellan träds positiva påverkan på hälsa. Genom att översätta trädens osynliga nyttor till monetära värden förstår numera stadsplanerarna att pengar växer på träd. Baserat på den kunskapen har man skapat en ny policy för stadens trädplanterings- och trädvårdsbudget.
Genom att höja statusen på gröninfrastruktur i alla nivåer i samhället och låta ekosystemtjänster få en prislapp (trots att det många gånger är värda mycket mer) kan vi påverka stadsutvecklingen i en hållbar riktning som både människa och natur tjänar på. Städers utveckling kommer att fortsätta i snabb takt och ge hem åt miljontals människor. Då måste städerna även ge livskvalitet, eller hur?
Sean Grant
Arborist med fokus på GIS och ekosystemtjänster