Färdplan för noll fel, brister och slöseri nu!

I december publicerade Boverket en rapport som i mitt tycke inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/kartlaggning-av-fel-brister-och-skador-inom-byggsektorn/

Slutsatsen i rapporten är att branschen slösar bort upp till 111 miljarder kronor per år.

Det är ofattbart mycket.

Att vi inte tagit detta till oss och omedelbart tillsatt en kriskommission är talande. Branschen är segmenterad och består till stor del av aktörer som har som affärsidé att utnyttja fel, brister och slöseri. Vi har alla hört om till exempel ÄTA-jakt och orimliga och slentrianmässiga påslag på material, men vi verkar inte ha kraft att ta tag i problemet. En av de starkast bidragande orsakerna är bristande motivation. Vi bryr oss helt enkelt inte. Är det verkligen så att slöseri med pengar och kvalitet inte betyder något för de som beställer, projekterar eller utför arbeten?

Om vi analyserar Boverkets beräkningar i detalj så fördelas de 83-111 miljarderna (2016 års produktionsvolym) på:

  • Interna åtgärdskostnader (åtgärder före leverans):
    Uppskattningsvis 2–5 procent av produktionskostnaden,
    eller 7–17 miljarder kronor per år.
  • Externa åtgärdskostnader (åtgärder efter leverans inklusive garantikostnader):
    Uppskattningsvis 5–6 procent av produktionskostnaden,
    eller 17–21 miljarder kronor per år.
  • Kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning:
    Uppskattningsvis 10 procent av produktionskostnaden,
    eller 35 miljarder kronor per år.
  • Indirekta följdeffekter (andra projekt försenas eller ställs in samt minskad goodwill och tappade försäljningsintäkter):
    Bedöms kunna uppgå till så mycket som summan av de interna och externa åtgärdskostnaderna. Det vill säga 7–11 procent av produktionskostnaden, eller 24–38 miljarder kronor per år.

Indirekta följdeffekter är såklart värdefullt att få en uppfattning om, men låt oss för enkelheten skull hålla oss till de direkta kostnader som vi kan påverka, dvs kostnader för att rätta till fel (1 & 2) samt ineffektiv resursanvändning/slöseri (3).

Enbart det summeras till 59–73 miljarder kronor/år eller ett bortfall på 27 000–33 000 lägenheter. 33 000 lägenheter, per år! Det är med andra ord dags att ta fel, brister och skador i byggsektorn på största allvar.

De senaste åren har flera branscher arbetat med att ta fram färdplaner för fossilfritt under initiativet Fossilfritt Sverige. Det är imponerande hur bransch efter bransch antagit sin egen färdplan, förvisso full med uppmaningar till politiken, om hur de ska ner till fossilfritt.

Därför kan jag inte undgå att tänka att om man kunde omvandla de 59–73 miljarder kronor vi kastar bort till koldioxidekvivalenter, skulle det få fart på branschen. Adderar man procentsatserna kring produktionskostnad i posterna ovan får vi bortfall på 17–21 %, borde inte en förenkling kunna ge att även 17-21 % av utsläppen från byggprojekt beror på fel och slöseri? Genom att sluta slarva har vi alltså (väldigt förenklat) kapat en femtedel av utsläppen.

Kan vi då samlas kring en färdplan för noll fel, brister och slöseri? Om pengar inte är en tillräcklig drivkraft för oss att skärpa oss, kanske klimatförändringarna är det. Jag hoppas det. En Magdalena Andersson eller Per Bolund inspirerar kanske inte lika mycket som en Greta Thunberg eller Svante Axelsson. Inspirerad av Fossilfritt Sverige bör branschen samlas kring gemensamt mål. Processen för att ta fram färdplanen måste vara inkluderande och transparent och slutdokumentet innehållet branschens egna åtaganden samt en lista med hinderröjning till politiken.

Glädjande har Boverket inte bara i uppdrag att analysera förekomsten av fel, brister och skador utan ska även numera verka förebyggande. Välkommet. https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/god-inomhusmiljo/utreda-fel-brister-och-skador/

Work shop 24 maj

Som ett första steg bjuder Boverket nu in till en work shop 24 maj under parollen ”Tillsammans bygger vi bättre”. Anslaget är helt rätt. Vi delar denna utmaning gemensamt och det gäller att ta ansvar för din roll i värdekedjan. Alla ska känna ansvar och kan bidra till att vi når noll fel.

Anmäl dig du också.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/tillsammans-bygger-vi-battre/

Förhoppningsvis samlas branschen förts nu i maj och sedan igen inom kort för att anta en gemensam färdplan. Vi kan bättre än att kasta bort 111 miljarder kronor och att en femtedel av utsläppen beror på fel, brister och slöseri.

 

Rikard Silverfur, Chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige

 

Photo by Alain Pham on Unsplash

2 kommentarer Lägg till din
  1. Hej!

    Det hela är nog lite värre än vad du skriver. Redan på 90-talet berättade Sonny Modig från byggkostnadsdelegationen om byggfelskostnader på 30 miljarder per år. 2012 överlämnades en av regeringen beställd utredning och angav beloppet till cirka 50 miljarder. Nu har vi Boverkets rapport med belopp mot storleksordningen 100 miljarder. Förövrigt vet jag inte hur många rapporter om byggfel som har publicerats.
    Det händer ingenting!!!

    För egen del har jag liksom en del andra försökt att påverka genom artiklar mm, men…….

    Som projektör, projekterings-, projekt- och byggledare, besiktningsman, KA, skadeutredare, ledamot i överbesiktningsnämnder, tredjepartsgranskare, tekniskt sakkunnig i tvister, erfarenheter från andra länders bygglagstiftning mm kunna bidra med mycket, men jag känner tyvärr inte för att göra en resa till Stockholm med dåliga odds för att något ska hända.

    Jan Wikström, civ ing SVR, cert KA nivå K, EUR ING

  2. Som sagt, intresset verkar obefinligt. Det hela verkar ju helt orimligt och ofattbart. Det är ju så enormt mycket pengar det handlar om. Jag är lekman och kan ingenting om byggindustrin, men blir överväldigt av att det handlar om så otroligt stora summor som bara kastas i soporna som om de inte vore någonting. Tänk alla bostäder, eller investeringar i aktiviteter för ungdomar etc som de pengarna skulle räcka till…

Lämna ett svar till Erik Norberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.