Fortskridande ras – en risk på avskrivning?

Anvisningar för undgående av fortskridande ras – en lokal skada som utvecklas till ett regionalt sammanbrott – infördes först 1975, efter miljonprogrammets avslutning. Främst gäller anvisningarna byggnader av betongelement, en teknik som svarade för ungefär 15% av den totala produktionen i landet under perioden 1965-74 (1,1 M). Med tanke på den aura av modernitet som omgav elementbyggnadstekniken är andelen överraskande låg. Dessutom hade flera produktionsbolag svårt med överlevnaden.

Sammanhållningen i dessa elementbyggnader beror av tyngd och friktion. Tekniken är staplad och känslig för störningar – det är uppenbart att förlusten av en bärning kan leda till sammanbrott. Detta inträffade också i några fall, även i Sverige. Internationell uppmärksamhet väckte raset i Ronan Point utanför London. Det blev uppenbart, att staplingen måste kompletteras med villkor för fortsatt sammanhållning, även i fall en lokal skada skulle uppkomma genom någon olycka. Fortskridande ras måste förhindras.

Miljonprogrammets alla byggnader har nu passerat medelåldern och restaureras, byggs om och uppgraderas. För fem år sedan påpekade jag det självklara, att elementbyggda hus då bör säkras mot fortskridande ras, efter dagens regler. Det är ju ingenting märkvärdigt och kan lösas med inslitsade vinkelstål som förbinds genom elementen. Mitt påpekande väckte stort intresse, som speglades i flera artiklar i Byggindustrin 31/2014. Boverket (Dan Pettersson) svarade med att kräva just detta i samband med större insatser – men för mindre åtgärder kunde kravet inte ställas, eftersom verket inte kunde kräva förstärkning av en tidigare godkänd konstruktion. I USA finns exempel på motsatsen – att myndigheter har insett otillräckligheten hos en godkänd konstruktion och framtvingat åtgärder. Detta kan gälla vindlaster som underskattats. I ett fall på Manhattan ledde detta till en kraftsamling, som kunde vändas till en positiv reaktion för alla inblandade, även hyresgästerna.

Denna anda av samverkan verkar ha spridit sig också till oss. Efter vad jag tror mig veta, av enstaka berättelser från små och även större entreprenörer, är det nu en självklarhet att man åtgärdar problemet i samband med upprustning – eliminerar risken för fortskridande ras! Även i fall då detta inte är myndighetskrav. Intrycket är att entreprenörerna förstått vad anständigheten kräver – jämlik säkerhet i boendet för alla!

Foto T.H. Chia /Unsplash

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.