Spolvattenmängd

Traditionella toaletter i våra bostäder spolas med rent vatten, vilket i samband med föredrag om sanitet väcker upprörda känslor. I en efterföljande diskussion får jag då ibland veta, att man borde använda gråvatten för ett så enkelt ändamål, d v s redan en gång använt vatten till bad, disk eller tvätt, som därefter renats hjälpligt. Men detta stupar, i varje fall tills vidare, på risken för förväxling i hushållet, vilket skulle kunna få ödesdigra konsekvenser. Tanken på att installera dubbla rörnät för vattentillförsel, ett med prima vatten och ett med sekunda, förefaller också långsökt, särskilt i det befintliga beståndet. Hur ska gråvatten återföras efter rening?

Nej, bättre då att försöka nedbringa vattenanvändningen för spolningsändamål. Effektivare funktion tack vare förbättrad hydraulik i toaletten erbjuder ett sådant alternativ. Produktutveckling hos våra stora tillverkare har medfört dubbelspolning enligt principen 4/2, varmed avses spolvattenmängd i liter för olika behov. Dessa installeras f n som ersättning för tidigare 6-litersteknik, även av ekonomiska skäl.

Men i DN 30/7 -19 nås vi av marknadens, d v s installatörernas, reaktion, att ”Snålspolande toaletter är för snåla”. Dubbelspolande toaletter av typen 4/2 vållar problem med igensättningar i äldre rörnät (och troligen också i nyare), som då måste renspolas för dyra pengar. Verkligheten har nu hunnit ikapp den produktutveckling, som länge har fokuserat på vattenbesparing, ursprungligen för att tillmötesgå kraven på den danska marknaden, som har långsiktiga problem med vattentillgången. (I min barndom var toaletter från Kgl Dansk Porcelænsfabrik vanliga i Danmark, försedda med dubbla reglage, ”Store Skyl” och ”Lille Skyl”.) Men i Sverige!?

Ja, förklaringen är väl att man vill vara modern och resursmedveten och då skall spolvattenmängden hållas nere, t o m i strid med gällande bestämmelser, EN 997, som har en klass.4/2,6. En solid forskningsrapport rinner upp i minnet – E F Ball & M E Rump: ”Water economy measures for WC´s and urinals” (BRE, June 1976). (Namnen för tanken i rätt riktning!) Forskarna konstaterar, att en lägsta nivå för hel spolning i en wash-down toalett ligger på 4,5 l. Det borde vi ha hållit oss till – EN 997 har klassen 4,5/3, vilket ger en dygnsförbrukning på omkring 20 l/p, bara något mer än 10% av den totala dygnsförbrukningen. Och varför har man inte tagit intryck av tyskarnas motstånd mot helspolning med mindre än 6 l? (Jfr min artikel i VVS/Forum 9/2011 om ”Källseparerade avlopp gör Hamburg grönare”.) Det är farligt att underskatta andras erfarenheter, och detta gäller för både Tyskland och USA. I Amerika är man förtjust i sifonerande toaletter, som uppvisar överlägsen hygien, vilket har särskilt värde i heta klimat, men till priset av större vattenförbrukning, minst 11 l, enligt tillgänglig erfarenhet.

Ett sätt att nedbringa spolvattenmängden i en sifonerande toalett är att tillföra ett permanent undertryck på avloppssidan och ersätta vattenlåset med en tömningsventil. Med vakuumtömning kan en motsvarande utspolningseffekt då uppnås med tiondelen av spolvattenmängden, vilket varje passagerare på fartyg, tåg eller flyg kan konstatera. Vill man halvera lägsta dygnförbrukningen till 10 l/p i kombination med källseparering, åtskild behandling och återvinning av ingående resurser, utgör vakuumsystem i en bostadsversion lösningen för framtiden.

Ett system för detta ändamål, LVS (Low Vacuum System), presenterades omkring år 1980. En prototyp tillverkades. Syftet med att begränsa vakuumnivån hade att göra med ljudnivån – i en bostad skall spolningen vara tyst och framför allt inte skrämmande för barn. (En annan lösning vore att tillföra en ljuddämpare så som tyska Roediger har utvecklat.) Priset för LVS blev en viss begränsning, inga lyft kunde medges. Med systemet erhålls två utgående avloppsflöden med svart och grått vatten. Det svarta vattnet innehåller allt från WC och tillförs också flödet från avfallskvarnen i köket. Svart och grått avlopp behandlas och renas var för sig, varvid ingående resurser återvinns.

 

Bo G Hellers
2020-03-28

Foto:  Kolar.io / Unsplash

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *