Dags att ta Parisavtalet på allvar – är detta lösningen för byggbranschen?

Startade du kanske dagen med att surfa runt på en stor nyhetssida i mobilen? Stod det eventuellt någonting om koldioxid, luftföroreningar och global uppvärmning? När det numera även är på våra stora nyhetssidor kan vi alla acceptera att detta sker i detta nu. För var dag som går rusar vi närmare de gränser som vi lovat att vi ska hålla oss under för att inte öka temperaturerna mer än överenskommet. Parisavtalet signerades 12 december 2015 på FNs klimatkonferens i Paris. 4 november året därpå vann avtalet laga kraft. Alla länder där åtog sig att bidra till att hålla temperaturen nere. Den ska inte överstiga 1,5 C. Tycker du det verkar som att vi följer detta och lyckas med denna ambition?

 

   

Bilder från Kebnekaise 2018 där man årligen ser stora minskningar av glaciärerna.

Alla länder och branscher måste äga sin egen process och ta ansvar för detta mål. Då detta är en samhällsbyggnadsblogg i Sverige tänkte jag att vi skulle kunna djupdyka i ett av problemen som jag ser det i vårt arbetssätt i Svea Rike. I byggbranschen och samhällsplaneringsbranschen är det dags att vi pratar om en av de stora elefanterna i rummet. Den detaljplanelagda marken som kommunerna idag ser håller på att genomföras och verkställas i form av nybyggda hus idag i Sverige är planerad och uttänkt för kanske 10-20 år sedan. Förhandlingen kring dessa utbyggnader i form av bland annat miljöambitioner är därför lika gammal.  Först har du en uppstartsperiod och utredning av om platsen ska planeras. Är det i centrala delar kommer troligtvis detta ta minst 5 år. Sedan skall allting säljas och en bra tidpunkt skall väljas för att starta byggnationerna.

Låt oss ta en titta på hur det ser ut när väl en detaljplan är antagen. 2016 genomförde SKR en undersökning hos 64 kommuner i Sverige där man de senaste 10 åren uppfört mer än 1 000 bostäder.  Det som visade sig var att 1,5 efter att detaljplanen blivit antagen hade 60% fortfarande inte ansökt om bygglov. Byggherrarna meddelade även två år efter antagen detaljplan att man inte var beredd att påbörja byggnationerna. Detta är ett ytterligare tecken på att de detaljplaner som arbetas fram blir del av en detaljplanreserv istället för att förverkligas.

(Så länge dröjer byggstarten på planlagd mark) Visst kan man ha invändningar mot att detta är en utredning som har några år på nacken, men jag tror att vi alla kan vittna om detaljplaner i vår omgivning som idag 2020 inte drar igång med full fart. Jag är inte främmande för att den ovanstående situationen kvarstår.

Vilka krav tyckte vi var lämpliga att ställa på ett bygge för 15 år sedan? För 20 år sedan var inte MKB en självklar del av planarbetet. Tror ni att det kom genomfördes många skyfallsutredningar tidigt 2000? Det tror inte jag.

Var står vi om 20 år? Vad har hänt med havsnivåerna om 10 år? Hur mycket ledningar riskerar att hamna under havsnivån och behöver flyttas? Hur många vallar för att mota bort vattnet behöver resas? De arbetar redan i Vellinge med detta problem. Kan vi bygga på alla platser som vi diskuterar idag? Vad för sorts inomhusmiljö kommer vi få med klimatförändringarna? Frågorna är många och tyvärr lever vi i ovisshet. Det enda vi kan vara säkra på är att vi inte vet men att det kommer bli annorlunda och om vi behöver bygga om vår miljö kommer detta kosta mycket pengar. Att då förlita sig på att kommunen för 15 år sedan utredde lämpligheten i platsen är naivt.

Ett alternativ är att detta kommer från marknaden och byggherrarna själva ser fördelen med att tävla i att vara mest klimatneutrala. På flera håll runt om i Sverige förekommer samverkansgrupper. Man lyfter att olika regioner ska klara dessa krav som behöver uppfyllas redan idag om 15-20-25 år. Man samlar aktörer från olika delar av sektorn och sedan diskuterar man. Det är en fin ambition men min bedömning är att det tåget redan har gått. Vi har inte tid att sitta och diskutera utan det är dags att faktiskt kräva av utförarna att de uppfyller detta idag. Med det som bakgrund är det inte lämpligt att överlåta denna viktiga anpassning till marknaden. Tiden rinner ifrån oss. Låt oss lämna fikamyset bakom oss.

Vad skulle hända om vi ställde krav som inte var kopplade till detaljplanerna utan istället var avtalsmässiga vid sidan av, i olika överlåtelseavtal och Exploateringsavtal?  Det finns en uppenbar risk att förhandlingen för dessa avtal kommer bli väldigt utdragen. Det kommer bli en stor uppgift för tjänstemännen på kommunen att sitta enskilt vid förhandlingsbordet och kräva detta av byggherren. Det är lätt att detta faller mellan stolarna. Risken är överhängande att byggherren kommer uppleva detta som ett övermäktigt krav och förhandlingarna kommer stå still. Vidare kommer byggherren kunna spela ut kommunerna mot varandra. Upplägget har även ett annat problem och det är att i dagsläget saknar de flesta kommunerna en strukturerad uppföljning. Låt oss inte bygga in den problematiken.

Vad skulle hända om alla kommuner i Sverige meddelade att vi inte kommer sälja någon mark till en aktör som inte kan visa att dennes planerade byggnationer är klimatneutrala? Vad händer om man tillsammans kräver att hela ledet, från start av byggnationerna till förvaltningsskedet är uttänkt att uppfylla de krav som vi måste klara av att hålla för att klara Parisavtalet? Detta skulle kräva att SKR samordnar alla kommunerna att kräva detta. Hur kommer uppföljningen att ske? Vad händer om en kommun bryter mot detta? Jag ser det som väldigt svårt att driva igenom.

Det slutliga förslaget är därför att detta behöver bli en myndighetsprövning. Behovet att vi tar itu med utsläppen är akut. Vi kan inte överlåta detta till en förhandling som kommer vara avhängd av skickligheten hos tjänstemän och byggherrar. Detta behöver bli ett absolut krav och det behöver bli det nu.

Parisavtalet ska därför kopplas ihop med beviljande av bygglov. Om vi genomför detta kommer även äldre detaljplaner kunna anpassas till vår nya verklighet med omedelbarverkan. Planer som lades fram för 10 år sedan kommer kunna tvingas bli klimatneutrala.

Bygglovskontoren ska i fortsättningen bevilja bygglov om följande kriterier är uppfyllda:

  1. Bygglovet ej strider mot gällande detaljplan
  2. Bygglovet ej strider mot Parisavtalet.

Detta steg förutsätter att byggherren visar hur de kommande byggnationerna genomförs. Bevisbördan behöver vara på byggherren och inte på kommunen. Det är byggherren som planerar att bygga och släppa ut utsläppen varför denne ska visa hur detta ska motverkas. Ett verktyg behöver arbetas fram skyndsamt vilket kan visa totala utsläppen för produktionen, hela livscykeln.

En stor fördel med att koppla ihop detta med bygglovsmyndigheten är att bygglov redan idag har uppföljning av byggloven. Det kan variera hur väl man hinner och fokuserar på att genomföra detta, men funktionen finns. Det är därför lämpligt att bygga vidare på denna struktur.

Låt oss alla se sanningen i vitögat och acceptera att vi tillsammans behöver göra gemensamma ansträngningar för att följa de avtal som vi signerat och stoppa uppvärmningen och utsläppen skyndsamt. Det är här och nu och utsläppen måste väck!

 

Foto: Li-An Lim/Unsplash

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.