Staden eller landsbygden? Antiurbana kampanjer florerar på nätet

På sistone har det florerat artiklar mestadels på sociala medier men även i stora dagstidningar med kopplingar till pandemins effekter i samhället.

Inläggens gemensamma nämnare är att folk flyttar ut från Stockholm för en blomstrande och romantiserad idyll på landsbygden utan att nämna någonting om det ofrånkomliga bilberoendet.

Artiklarna ger sken av att det är en massflykt och flykten grundar sig på en tryggare ekonomisk tillvaro med ett billigare boende. Vad händer sedan när pandemin är över? Vill man ha hela familjen samlad hemma jämt år efter år? Var ska barnen bo och jobba, hemma? Och när priserna stiger i dessa natursköna områden ska man exploatera nya skogsområden? Eller, är det här bara ett desperat sätt att bromsa bostadsrättspriserna?

Jag menar inte att det är rätt att landsbygden utarmas, tvärtom. Faktumet att den lever på grund av städernas behov är starkare nu än någonsin. Närhet till all sorts service såsom teater, butiker, arbete, nya uppdrag, frisören, idrottshallar, simhallen, konsthallen, jourbutiken eller chansen att möta på andra människors innovativa förmågor och kunskap är starka skäl att göra staden tillräckligt attraktiv för att stanna i eller flytta till! Att pandemin försvårat den sociala närvaron och sättet att tjäna sitt levebröd genom att arbeta hemifrån är en tillfällig ”paus” och så fort farsoten är över kommer man att återgå till det som man idag kallar ”det normala”.

”De publicerar pseudovetenskapliga inlägg från folk som tror de är naturvänligare än andra genom att hävda att den höga exploateringen förstör naturen som i sin tur förstör människornas hälsa och därför är det bra att flytta till landsbygden.”

Många tycks tro att kontorens tid är över men de allra flesta vill faktiskt gärna gå till jobbet, komma hemifrån för att göra annat och träffa sina gamla kollegor. Dessutom kan inte alla jobba hemifrån, mer än hälften av Stockholms yrkesverksamma medborgare måste ta sig till jobbet för att tjäna pengar.

Arbetsgivarna kommer därför att locka till sig folk genom att erbjuda ”trivsamma, ergonomiska och kreativa arbetsplatser”. Vare sig det kan vara kontorsplatser eller möteslokaler kommer dessa arbetstillfällen attrahera de med höga ambitioner, utåtriktade och impulsiva personer samt de som kan utnyttja sin sociala kompetens för att nå nya karriärsmöjligheter. Självklart går detta även att uppnå digitalt men absolut inte lika snabbt och effektivt!

Det mest anmärkningsbara i denna debatt är att de stora dagstidningarna publicerar artiklar som inte bara hakar på denna negativa och antiurbana syn utan även utnyttjar sin befängda tro att folk fortfarande lyder under jante, är högfärdiga och att staden växer på bekostnad av naturen!

De publicerar pseudovetenskapliga inlägg från folk som tror de är mer naturvänligare än andra genom att hävda att den höga exploateringen förstör naturen som i sin tur förstör människornas hälsa och därför är det bra att flytta till landsbygden? Avsky mot att det byggs allt högre hus och att man bygger på så kallade gröna kilar mellan sovförorterna ges stor uppmärksamhet.

Att bygga på höjden och vid befintlig infrastruktur är att spara på naturen utanför städerna. Att bygga ihop sovförorterna är att bygga broar mellan människor, den sociala barriären elimineras och de gröna kilarna omvandlas till upplysta parker som inte bara gagnar hundägare utan även kvinnor som kan vistas i dessa under dygnets mörka tider. Att sådana tidningar inte vet bättre är därför mycket oroväckande!

När man kommer i diskussion, om exempelvis ”vem som är mest grön i en stad”, med de som kallar sig för just naturvänliga personer refererar de sin fakta till miljöorganisationer, Naturskyddsföreningen eller andra instanser som tror sig vara experter på att bevara naturen, såsom Djurgårdsbladet exempelvis.

Svaren är entydiga: ”Vi måste skapa nya gröna miljöer” eller ”viktigt med biologisk mångfald” och de mer invanda miljödebattörernas ”Minskad biodiversitet är farligt för människan…i städer!” 

När jag, som är en sant naturvänlig människa, frågar ”är staden till för människor eller för djuren?” så förstår de inte vad jag menar.

Ok, jag frågar så här istället: ”Har du barn eller tänkte du skaffa barn?”

”Vad har det med saken att göra?”

”Jo, för om du nu skaffar barn så måste det barnet ha någonstans att bo och ett arbete att gå till senare i livet. Var ska ditt vuxna barn ta vägen om du hellre vill att vi satsar på djuren och naturen i staden? Och om barnet då måste flytta till annan ort på grund att man stoppat byggplaner för bostäder och arbetsplatser för att göra plats för mer grönt och biologisk mångfald i er stad, är du säker på andra städer inte tänkt likadant? Är det bara din stad som stoppat byggplaner för kommande generationer? Jag har även alltid undrat varför de gröna kilarna är viktigare grönområden än de som ligger i perifera platser strax utanför städerna?”

”Flytta till kranskommunerna då?” får man till svar.

”Parken är till ytan nästan lika stor som hela innerstadens area och Gärdet är säkerligen norra Europas största hundbajsområde.”

Ok, som om dessa kommuner inte behöver skövla skog för att ta emot nya gröna hemmajobbsflyktingar? Som skattebetalare vill jag vara med att prioritera var våra skatter läggs på och det är absolut inte till dyr infrastruktur mot än mer perifera sov- och villaförorter!

Stockholm är bland de grönaste städerna i världen men detta tycks ändå inte räcka till för de som vill känna sig naturvänligare än andra. Nationalstadsparken är den svenska Kaban, en helig stadspark som inte får störas ens av nya höga byggnationer som kan synas från parken. Parken är till ytan nästan lika stor som hela innerstadens area och Gärdet är säkerligen norra Europas största hundbajsområde.

Trots sitt namn national-STADS-park har de som tror sig vara mer naturvänlig än andra bestämt att ingenting får störa den biologiska mångfalden där, inte ens för spårväg och än mindre för en hängbro från Nacka som går ner i en tunnel strax efter kustlinjen! Förslaget heter Österbron, och är en östlig förbindelse för alla.

Folk som bildat nätverk såsom Ekoparkens vänner har självtitulerat sina medlemmar som naturens väktare. Deras park har nämligen ett högre värde än all annan grön mark i hela länet. De har inget intresse av övergripande stadsuppbyggnad eller viktiga regionala infrastruktursatsningar. Deras park är världens unika biologiska centrum och när man frågar dem om de har en annan lösning för var bron skulle kunna gå så svarar de: ”Den kan väl gå över Lidingö?”

Ja, ”inte här men någon annanstans”.

Det är det vanligaste svaret från folk som inte bara känner sig naturvänligare än andra utan även mer egocentriska än andra!

Men se där, det är ju sådant som de stora dagstidningarna så gärna publicerar och vänder sig till!

Oscar Freyre

En kommentar Lägg till din
  1. Vilket eländigt stockholmsperspektiv när ”naturen utanför städerna” verkar vara synonymt med skogsområden i ”perifera sov- och villaförorter”. Jag kan skicka en hälsning från bortom Kaknästornets utsiktshorisont att det finns gott om naturnära småsamhällen runt om i vårt land som gärna skulle se en ökad efterfrågan på bostäder som i dag i värsta fall står tomma. Det är i sanning ett resursslöseri utan dess like att vi idag har kommuner som skriker efter fler invånare samtidigt som folk till varje pris har fått för sig att alla måste tränga in sig på en minimal yta i en östlig utkant av riket. Visst, tycker man om att leva i ekorrhjulet och lägga all sin lediga tid på jobbpendling så skall jag inte hindra. Det tråkiga är när hela samhällsutvecklingen skall anpassas till och tolkas utifrån detta extremfall. Alla vi som tycker att ett balanserat liv är ett gott mål är sedan länge trötta på den urbana normen. Och varifrån kommer förresten den här enfaldiga idén att det bara är i storstaden som det går att hitta jobb och boende?

    Den nyfikne tycker jag gott kan kika in livsstilskalkylen som SBK Värmland gjorde åt Grums kommun för några år sedan. Bläddra ned till sidan 71 i deras landsbygdsutvecklingsprogram så skall ni se att det inte är någon slump att flyttankarna går mot landsbygden till!
    https://www.grums.se/download/18.70ecf50e153dc3e64dc5a0/1459858166947/Landsbygdsutvecklingsprogram_KS150616_%C2%A7183.pdf

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *